En kringla till eftervärlden

Det är många, framförallt äldre, som önskar behålla nuvarande Slussen intakt. En restaurering skulle vara tekniskt möjlig men oerhört dyr eftersom stora delar av anläggningen är anlagd på undermåliga pålar och sjunker med 4 mm per år samtidigt som betongen vittrar sönder. Enda sättet att bevara är att riva och bygga en likadan kopia, men det alternativet har valts bort därför att de stora trafikytorna inte längre behövs.

Europas första klöverbladskorsning är emellertid väl värd att bevara av rent museala skäl, åtminstone partiellt. Det skulle faktiskt gå att bevara det södra klöverbladet, befriat från sina plikter som trafikbärare, i sin nuvarande position men överbyggt av den föreslagna överdäckningen. Lägger man nuvarande och framtida Slussen över varandra finner man att rampen kommer upp i gatunivå precis i den föreslagna centralbyggnadens nordöstra hörn:

Rampen kan integreras med den (ännu obestämda) verksamheten som ska bedrivas i lokalen, t ex med utställningsmontrar, en konsertläktare eller kommersiella aktiviteter av olika slag. En permanentutställning om Slussen, ev som filial till Stadsmuseet med underjordisk direktgångförbindelse är en annan lämplig användning, liksom "Guggenheimramp" specifikt för konstutställningar. Oavsett användning blir detta ett sätt att göra Slussenanläggningen begriplig för framtida generationer.

Om det inte går att behålla det in situ under hela byggprocessen så går det att bara lägga klöverbladet i något hörn av byggarbetsplatsen tills det är dags att lyfta det på plats, det är ju en rätt stadig struktur. Det kan monteras upp någon meter från originalpositionen om det är nödvändigt men idealet är att behålla det exakt där det en gång byggdes. Rampen behöver inte restaureras så att den håller att köra på, och eftersom den inte kommer att vara utsatt för väder och vind räcker det med en enkel upputsning.

Nya Slussen - en generationsfråga? (O-Zone)
DN DN DN DN DN DN SvD SvD SvD
Läs även andra bloggares åsikter om Slussen